Berömda släktingar




Wilhelm Stenhammar
Julius Rabe
Musikkritiker

Johan Julius Rabe, född 13 juli 1890 i Stockholm, död 7 november 1969 i Danderyd, var en svensk musikkritiker och radiochef. Wikipedia
 
EN MUSIKALISK DAGBOK AV WILHELM STENHAMMAR NYÅRET 1891 anlade Wilhelm Stenhammar en kompositionsförteckning i en i hårt pappband bunden anteckningsbok i 4: 0.¹ Papperet är av hög kvalitet och de olinjerade 176 sidorna har en storlek av ca 18,5 x 22,2 cm. Denna katalog inledes med en »Förteckning på av mig utförda kompositioner eller kompositionsstudier», omfattande 9 sidor. Genom vikning har sidorna delats i en vänster- och en högerhalva. Till vänster står kompositionernas beteckning, medan högra halvan, som inte utnyttjats fullständigt, upptar anmärkningar om de på vänstersidan omnämnda kompositionerna. På den tionde sidan börjar en »Musikalisk dagbok,, som på fem sidor föres fram till april 1892. Här återges Stenhammars anteckningar in extenso. Den konventionella stavningen är moderniserad, men eljest har största möjliga trohet mot originalet eftersträvats.
 
Wilh. Stenhammar M US IKAL I SKT Förteckning på av eller kompositionsstudier . mig utförda kompositioner (Mina första studier i harmonilära gjorde jag under ledning av en fröken Öberg, en gammal snäll, samvetsgrann tant, för vilken jag skrev tillsammans med mina kusiner, Elsa och Siegfried Stenhammar. På uppmaning av henne försökte jag mig även på att komponera. Mina första kompositioner äro några små visor, komponerade 1878-79. Däribland:) 1879. April: »Vallflickans visa». 1880. Maj: Sonat. C-dur Allegro mode- Komponerad för fröken Öberg. rato. - Andante. - Meniietto. Allegretto. - Rondo. Allegretto.
 
 Författaren av dessa rader erhöll denna anteckningsbok någon gång i början av 1940-talet såsom gåva av tonsättarens änka, fru Helga Stenhammar - förmodligen såsom tack för ett par föredrag i radio om Stenhammar.

Läs vidare https://5dok.org/document/oz1drwpz-en-musikalisk-dagbok-av-wilhelm-stenhammar.html

                                                                                                                                                             

Mathilda Lönnberg Mathilda Lönnberg


Mathilda Lönnberg född Stenhammar   T
                                                                                                                               Tavlan bredvidär målad av Hulda Schenson 1907



Född 1837 i Risinge, Östergötland. Hon var dotter till prosten Mathias Stenhammar och gift med Carl Johan Lönnberg, fil dr, riksdagsman, botanist som även under en tid var lantbrukare på Ringstad gård i Östra Eneby socken, Östergötland.

Hon debuterade som författare vid 37 års ålder under signaturen -th-. Efter denna följde en tid av flitigt författarskap, ett 10-tal novellsamlingar och romaner- flera prisbelönta.1904 fick hon sitt första pris i den    följetongstävling som Aftonbladet och Dagen anordnade. Stilen är nationalromantisk som framgår av nedanstående boktitlar. Hon medverkade också ofta i tidningar med noveller och artiklar om bygden.  Under makens sista år bodde hon på Munkebo gård, Vist, Östergötland. Sina sista år bodde hon med sina två ogifta döttrar på Nordanbacken, Vist, Östergötland. Hon dog den 9 mars 1907.

 

Mathilda Lönnbergs författarskap:

         År                 Titel                                                  Förlag

  • 1873       Ragnfast Mårsson                        Haeggströms förlag, Sthlm
  • 1875       Gunnel Sagor om ett drömliv      Haeggströms förlag, Sthlm
  • 1876       Spridda blad från skären             MW Wallbergs Förlag Norrköping
  • 1881       Ur lifvet i skogsbygden                 MW Wallbergs Förlag Norrköping
  • 1882       Onkel Casimirs Hem                   MW Wallbergs  Förlag Norrköping
  • 1876       Spridda blad från skären             MW Wallbergs Förlag Norrköping
  • 1881       Ur lifvet i skogsbygden                 MW Wallbergs Förlag Norrköping
  • 1883       EN LEKARE                                   Aftonbladets tryckeri (Prisbelönt.)
  • 1887       Kåre i Millegård                             P A Nymans förlag, Sthlm
  • 1888       Syrendoft                                        Nya Dagligt Allehanda, Sthlm
  • 1891       Snödrottningen                             PA Nordstedts förlag, Sthlm
  • 1892       Sigtrygg Torbrandsen,                 Hugo Gebers Förlag, Sthlm
  • 1894       Fru Holmfrid                                   Hugo Gebers Förlag, Sthlm
  • 1895       Från Skilda Tider                           Hugo Gebers Förlag, Sthlm
  • 1899       JOHANNES SINENSIS                Iduns Förlag, Sthlm

Nedanstående bok hittade  "redaktören" i Genealogiska föreningens arkiv häromdagen. Författaren är K.G. Widelius och boken är utgiven av Längmanska fonden i Uppsala 1950. Utdraget är från ett kapitel som handlar om författare som har skrivit om trakten. Man undrar varifrån  författaren har fått att Mathilda var gift två gånger!

Läs också om Mathilda nedan i en veckotidning från tiden och hennes skildring av Risingebygden , dess natur och folkets seder och bruk under början av 1800-talet.

Klicka på PDF-symbolerna och öppna med Adobe Reader.

Ovanstående foto är nog taget för att vara det officiella fotot  av den "berömda" författarinnan för pressen. Fotografen är "Kongl. hof-fotograf". Han heter Sw. Swensson och har ateljeer i Linköping, Wadstena, Kisa och Malmslätt. Han vann bl.a. första pris i Linköping 1898.

Nedanstående artikel är tyvärr inte fullständig. En del rader saknas men vi bedömer att artikeln blir intressant ändå.


Arkipelagbloggen
Nedan en länk till en intressant artikel som vi hittade på Internet som handlar om en av Mathildas romaner som utspelar sig på Fångö Gruva på Gruvholmen vid Fångö hemmans östra strand där hennes familj  hyrde sommarnöje på 1870 talet. Klicka på länken så går det att läsa hela artikeln. (Det står i den att Mathilda kommer från Ringarum, skall förstås vara Risinge.)

Nedan Mathildas bevarade inbjudan till den blivande makens doktorspromovering 1854 som hittades på Munkebo gård 2013 av ett av barnbarnsbarnsbarnsbarnen.

Nedan ett av alla priser som Mathilda  för sitt författarskap vann under sin levnad:



Fredrika Stenhammar (Google) Fredrika Stenhammar (Google)

Klicka på namnen nedan så kan du läsa mer  på Wikipedia.
om personerna

Fredrika Stenhammar

Född Andrée 19 september 1836 i Visby, död 7 oktober 1880

Svensk operasångerska (sopran)som var verksam i Tyskland och Österrike.

Hon engagerades vid Stockholmsoperan mellan 1855–1857 och 1859.sjöng hon vid Hovoperan i Wien

Därefter återupptog hon sitt arbete Stockholm, där hon också verkade som sångpedagog. Från 1864 var hon ledamot av Musikaliska Akademien.

Per Ulrik Stenhammar. 

Född 1829 i Törnevalla,  son till Christian Stenhammar och Ann-Charlotte Kernell.

Arkitekt och kompositör. Fick sin utbildning vid Teknologiska institutet och

Konstakademiens byggnadsskola; lärare vid Konstakademien 1866; arkitekt

vid Serafimerordensgillet och Överintendentsämbetet 1874 och året efter

vid Vetenskapsakademien ;Han har bland annat ritat Ersta kapell och stiftelsen

Konung Oskar I:s minne i Stockholm samt flera landsortskyrkor.

Han hade inte någon formell musikalisk utbildning men skrev både kyrklig

och profan musik. Psalmen nedan är ur den Svenska Psalmboken som antogs

vid 1986 års kyrkomöte.


Detta foto av det gamla Folkskoleseminariet återfanns i Östgötacorrespondenten i maj 2018.

Per Ulrik Stenhammar-festival på Ersta kulturscen
18–20 november 2022

 

Konserter – Panelsamtal – Festhögmässa

År 2022 fyller Ersta kyrka 150 år. Vi firar med en festival tillägnad Per Ulrik Stenhammar, kyrkans arkitekt och dess förste kyrkomusiker. Enligt sonen, tonsättaren Wilhelm Stenhammar, var Per Ulrik arkitekt till yrket men till hjärtat musiker och tonsättare.
Festivalprogrammet innehåller konserter med Per Ulriks musik, däribland sånger, ett oratorium och några av hans stråkkvartetter.
Panelsamtal hålls mellan forskare, företrädare för Ersta Diakoni samt en ättling till Per Ulrik, och synliggör de olika teman som genomsyrade hans liv: yrket som arkitekt, verksamheten som tonsättare och musiker samt hans konfessionella och diakonala engagemang.
Festivalen avslutas med en festhögmässa ledd av biskopen i Stockholms stift.

Fri entré

Festivalen sker i samarbete mellan Ersta diakoni, Marie Cederschiöld högskola samt Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet. erstadiakoni.se/stenhammar



 

Nedanstående program är hämtat från Ersta Diakonis hemsida.

ERSTA KULTURSCEN
Stenhammarhelg
Wilhelm Stenhammar är en av Sveriges främsta tonsättare genom tiderna, en sann nationalklenod. Hans pappa, Per-Ulrik Stenhammar var också en av sin tids stora arkitekter som bland annat har ritat Ersta kyrka och även var dess första organist.
Stenhammar komponerade också musik och vid lördagens konsert och söndagens högmässa kommer vi att få lyssna till hans toner. Vid söndagens högmässa kommer vi också att uppmärksamma att Ersta diakoni i år fyller 170 år. Välkommen att fira Stenhammar och Ersta med oss!

Datum: Fredag 24 september kl. 19:00
Medverkande: Erika Sunnegårdh, sopran, Staffan Scheja, piano
Entré: 240 kr. Konsertlängd ca. 90 min plus paus
Köp biljetter via hemsidan:
https://www.erstadiakoni.se

Datum: Lördag 25 september kl. 16:00 Far och son Stenhammar
Medverkande: Ersta vokalensemble Patrik Sandin, dirigent
Entre: Fri entré Konsertlängd ca 70 min.

Datum: Söndag 26 september kl. 11:00 Festhögmässa
Medverkande: Direktor Stefan Nilsson, präst, Ersta kyrkas präster och diakoner, Ersta vokalensemble samt Patrik Sandin, organist

Ernst Stenhammar Ernst Stenhammar

Ernst Stenhammar

Född 1859 i Stockholm. Arkitekt. Han vars on till Per Ulrik Stenhammar och bror till Wilhelm Stenhammar. Han var gift 1895-1910 med Anna von Schoultz och 1911 med skådespelerskan Anna Flygare. Bland hans mest berömda verk är vinterträdgården i Grand Hotel Royal i Stockholm. Andra berömda arbeten är dåvarande Myhrstedts hörna på Kungsgatan i Stockholm och Villa Foresta på Lidingö. Han deltog i renoveringsarbeten både med Storkyrkan och Tyska kyrkan. Sin mest omfattande insats gjorde han som sjukhusarkitekt och där la han stor vikt vid personalens utrymmen. Han dog 1927 i Stockholm.

Wikipedia

Ernst med sina två systrar.

Nedanstående två hus har Ernst Stenhammar ritat, båda på Storgatan i Stockholm 1889. Mobilfoto Katarina Elvin

Artikeln nedan om Ernst Stenhammar och Centralpalatset i Stockholm är från 1897.  Tyvärr går den inte att få större på hemsidan. Ett tips är att högerklicka på artikeln och kopiera den i WORD och därefter förstora den för att kunna läsa den på datorskärmen. Ett annat tips är att läsa artikeln direkt från Sv.D-arkivet. Då går den att förstora.

Centralpalatset, Stockholm (Wikipedia)
 

Wilhelm Stenhammar Wilhelm Stenhammar
Wilhelm Stenhammar

Född 1871 i Stockholm. Tonsättare, pianist och dirigent. Han var son till tonsättaren och arkitekten Per Ulrik Stenhammar och grevinnan Louise Rudenschiöld och gift med konstnären Helga Westerberg och far till sångarna Claes Göran och Hillevi Stenhammar. Hans familjära tilltalsnamn var Sten. Hans produktion är omfattande och består av allt från stora orkestersymfonier till tonsättning av större svenska författares dikter. Den mest berömda av dessa är musiken till Verner v. Heidenstams "Sverige". Från 1906 till 1922 var han ledare och chefsdirigent för Göteborg symfoniker. Han avled endast 56 år gammal och ligger begravd på Mariebergskyrkogården i stadsdelen Majorna i Göteborg.

Den 7 februari 2021 är det 150 år sedan Wilhelm Stenhammar föddes.. Det firas på många sätt i Sverige och runt om i världen. I Stockholm gavs den 18 februari en minneskonsert i Berwaldhallen. Se recensionen i Sv,D nedan

SVERIGES RADIO

Ytterligare en länk om Wilhelm Stenhammar går till Metapedia som ger intressant information.

Nedanstående artikel är hämtad ur Gardar Sahlberg "Berömda svenskar från tolv sekler" Bonnier Alba 1992

Nedanstående kariakatyr av Vilhelm Stenhammar är gjord av hans hustru Helga, född Westerberg. Cecilia Stenhammar har lagt ut bilden på sin Facebook-sida och redaktören tyckte mycket om den och bad att få lägga ut den även här på hemsidan. Passar på att samtidigt lägga ut ett foto av Helga som är hämtat från Wikipedia.

Helga Westerberg född 1874 i Göteborg,
död, även i Göteborg, 1927  Konstnär.

Nedanstående recension fanns på kultursidan i Sv.D. lördagen den 29 mars 2014. Fotot visar Andrew Manze som dirigerar Kungliga filharmonikerna. Foto Jan-Olav Wedin

Hillevi Stenhammar Hillevi Stenhammar

Hillevi Stenhammar

Född 1899 i Släp, Halland som dotter till kompositören Wilhelm Stenhammar.  Hon debuterade Hon 1925 på Folkan i Göteborg  där hon medverkade i fem revyer men hon var framför allt vissångerska och sjöng in 17 skivor. Hon turnerade i Sverige och sjöng Evert Taubes visor. Vidare  medverkade hon under åtta år i radioprogrammet "Lite gammaldags" och  hade också egna radioprogram. Hon hade en filmroll (Vi masthuggspojkar, 1940) och sjöng in 17 skivsidor, den första 1926. Hon var syster  till musikern och sångaren Claes Göran Stenhammar. Hon dog i Tranemo, Västergötland 1985

Olof Stenhammar Olof Stenhammar

 

Olof Stenhammar

född 1941 och uppvuxen på Stjärnviks säteri, Finspång, Östergötland. Pol.mag., reservofficer i Flottan och grundare av OM, Optionsmäklarna AB, Sveriges första marknadsplats för aktieoptioner och världens första elektroniska och privatägda börsverksamhet. OM förvärvade 1998 Stockholms fondbörs och 2003 förvärvades Helsingforsbörsen med de baltiska börserna. Bolagets namn ändrades till OMX. 2004 förvärvades även Köpenhamnsbörsen. Efter sammanslagning med den amerikanska Nasdaq-börsen 2008 bildades The Nasdaq-OMX Group.

Olof Stenhammar år också en stor sportmecenat och han ledde kampanjen som skulle ge Stockholm de olympiska spelen år 2004. Olof Stenhammar är idag bl. a. ordförande i Ratos AB

Olof Stenhammar bor med sin familj på Norrnäs Gård på Värmdö där han äger granngårdarna Siggesta och Norrnäs. . På Siggesta finns olika fritidsaktiviteter för barn och vuxna, konferens-verksamhet, restaurang, konserthall m.m.

 

Wikipedia

 

Wikipedia har också en sida med namn på 14 "stenhamrar" som man kan klicka vidare på. Alla sidor om personerna är inte färdigskrivna ännu.Stenhammar (Släkt).

 

Cecilia Stenhammar
Stenhammartävlingen har fått ett nytt pris som instiftats för denna femte tävlingsomgång. Det är Wilhelm Stenhammars barnbarn Cecilia Stenhammar som vill belöna den som bäst tolkar en av Stenhammars sånger. Prissumman är på 10.000 kronor.

Hon vill uppmärksamma Stenhammars musik i tävlingen, och eftersom det är obligatoriskt för de sångare som går vidare till andra omgången att sjunga något av Stenhammar så kändes det naturligt att skapa ett särskilt pris för den delen av tävlingen.

– Det är ju Stenhammartävlingen. Såklart det ska vara ett Stenhammarpris då, säger hon frankt.

Elsa Stenhammar (1866-1960)  var sångerska, organist, körledare och medlem av den s.k. Fogelstadgruppen. I ett kapitel i Boken Fogelstad. Berättelsen om en skola (Nordstedt 1956)  berättar hon själv om sin familj och sitt liv. Även en av författarna till boken medverkar.
Klicka på pdf-filerna nedan och läs avsnittet.

Singer
Fredrica Stenhammar


  Wikipedia
Date of birth19 September 1836 Visby
Date of death7 October 1880
Hovförsamlingen
Place of burial·        Northern Cemetery (1880, Kvarter 12C, gravnummer 264, 59°21′14.87″N 18°1′43.54″E)
Country of citizenship·        Sweden
Residence·        House of Cramér
Educated at·        University of Music and Theatre Leipzig (1851, 1853)
Occupation·        singer
·        opera singer
·        music pedagogue
·        voice teacher
·        composer
Father·         Andreas Andrée
Sibling·        Elfrida Andrée
Child·           Elsa Stenhammar
Spouse·        Fredrik Stenhammar (1863–)

Award received·        Litteris et Artibus (1876)
 
 

Fru Fredrica Stenhammar född Andrée som Elsa i Lohengrin K. Operan 1874. (Tyvärr dålig bildkvalitet)

Nedanstående brev från Fredrica Stenhammar finns i Stiftelsen Musikkulturens främjandes arkiv på Storgatan i Riddargatan i Stockholm. Litet svårläst men redaktören kommer att "renskriva" brevet så fort som möjligt. Oman dubbelklickar blir texten större.

Oscar Fredric  Stenhammar Operasångare och tullkontrollör, Fredricas make

Andreas Andrée (1802-1877)
Far till Fredrica Andrée (se ovan)

Foto Wikipedia